Vad händer när en nära anhörig avlider? 

När en person går bort måste en bouppteckning ske. En bouppteckning är en skriftlig handling som redovisar en sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder. En bouppteckningsförrättning måste ske inom 90 dagar från dödsfallet. Därefter måste bouppteckningshandlingen skickas till skatteverket senast en månad efter förrättningen.

Bouppteckningsförrättning

Arvingar och testamentstagare kallas att delta vid bouppteckning av en bouppgivare. Bouppgivaren är den person som har hand om dödsboets egendom eller har bäst kännedom om egendomen. Bouppgivarens uppgift är att ge en tydlig sammanställning av dödsboets tillgångar och skulder. Då bouppteckningen färdigställs kallas för bouppteckningsförrättning. Under förrättningen går den avlidnes samtliga tillgångar och skulder igenom. Bouppteckningen ska undertecknas av två gode män som inte själva får vara arvingar eller testamentstagare. 

Om den avlidne var gift vid dödsfallet ska även den efterlevande makens tillgångar och skulder även tas upp i bouppteckningen på grund av bodelningen som sker. Om den avlidne var sambo och den efterlevande sambon begär bodelning ska samboegendomen redovisas i bouppteckningen. Ett eventuellt testamente eller äktenskapsförord ska alltid bifogas i bouppteckningen. När bouppteckningen har registrerats hos skatteverket kan dödsbodelägarna sälja tillgångar och lösa skulderna. 

När en nära anhörig avlider så kan det vara skönt att få hjälp med det praktiska och det kan vara bra att anlita en jurist för att undvika misstag i bouppteckningen som kan ge problem som kan vara kostsamma att åtgärda i efterhand. Man kan även göra en bouppteckning själv så länge den skrivs under av utomstående gode män.